Så planerar du läsåret med en digital studieplanerare

Lägg en halvtimme före första föreläsningen på att samla årets fasta punkter på ett ställe. Allt annat utgår från dem.

• Terminer och lov – när varje termin börjar och slutar, och ledigheterna däremellan.
• Dina ämnen – en rad för vart och ett, med lärare eller föreläsare, sal och poäng om din utbildning har sådana.
• Provperioder och deadlines – så fort de har meddelats. Ett datum du har skrivit ner är ett datum du kan planera bakåt från.

I vår digitala studieplanerare är det här sidan Läsår, direkt efter årskalendern. Varje ämne på den länkar till ämnets egen sida, så översikten är också din väg in.

Skriv av schemat i ett veckorutnät – lektionstiderna längs sidan, dagarna längs toppen, ämne och sal i varje ruta. Att göra det för hand (nåja, med pennan) är ett bra sätt att lära sig det under de första veckorna.

Lägg till lärarnas kontaktuppgifter och mottagningstider undertill: när du har en fråga slipper du leta efter dem. Scheman ändras ofta mellan terminerna, så studieplaneraren har ett schema per termin.

En studietidsplan (ett enkelt Gantt-schema) är den mest användbara studiesida som de flesta studenter aldrig gör. Skriv varje område eller uppgift på en egen rad – kapitlen i en kurs, ett projekt, repetitionen inför ett prov – och skugga de veckor du ska arbeta med det. Ringa in veckan för provet eller deadlinen.

Med en blick ser du vilka veckor som är överbelastade, om repetitionen börjar tillräckligt tidigt och vad som går att flytta. När något drar ut på tiden flyttar du skuggningen i stället för att göra en ny plan.

• Räkna bakåt från provet: lämna den sista veckan eller de två sista till enbart repetition och övningsprov.
• Håll raderna små: ”Kapitel 4 – termodynamik” är lättare att planera och bocka av än ”Fysik”.
• Titta på den varje söndag när du planerar veckan.

Studietidsplanen i studieplaneraren täcker ett halvår per sida, och varje veckonummer länkar till den veckans studiesida.

En gång i veckan gör du om tidsplanen till konkreta pass: för varje dag vad du ska plugga (ämne och område), när och hur länge. Två eller tre fokuserade pass om dagen slår ett vagt ”plugga hela eftermiddagen”.

• Sätt tre mål för veckan – det som skulle göra den till en bra vecka även om inget annat blir gjort.
• Lista det som ska vara klart – inlämningsuppgifter, texter att läsa, en labbrapport – så att inget överraskar dig på torsdagskvällen.
• Använd pomodoros: 25 minuters fokus, 5 minuters paus och en längre paus efter fyra. Att färglägga en cirkel för varje pomodoro är förvånansvärt motiverande.
• Stäm av på fredagen eller söndagen: vad du har lärt dig, och vad som behöver en titt till nästa vecka.

Varje vecka i studieplaneraren har en studiesida med precis detta: pass per dag med pomodorocirklar, veckans mål, vad som ska vara klart och en kort återblick. Varje dagsida har plats för dagens studiepass och vad som ska vara klart, bredvid ditt schema och din att göra-lista.

Cornell-metoden delar sidan i tre: en smal stödordskolumn till vänster, dina anteckningar till höger och en sammanfattning längst ner.

• Under föreläsningen skriver du i anteckningskolumnen – korta meningar, figurer, exempel.
• Strax efteråt gör du om anteckningarna till frågor och nyckelord i stödordskolumnen.
• Till sist skriver du en sammanfattning på två–tre meningar med egna ord.
• När du repeterar täcker du över anteckningarna och svarar högt på frågorna i stödordskolumnen.

I studieplaneraren öppnar varje ämne på en ämnessida – områden att plugga med rutor för ”inlärt”, ”repeterat” och ”bemästrat”, hur kursen bedöms och dina prov – följd av tio sidor med Cornell-anteckningar för föreläsningar. Behöver du fler? Duplicera en sida i Goodnotes eller Notability, eller använd mallen för Cornell-anteckningar i mallbiblioteket.

Två studievanor har starkt stöd i forskningen: att sprida ut repetitionen över tid (spridd repetition) och att testa sig själv (aktiv återkallning) i stället för att läsa om.

• Spridd repetition: gå tillbaka till ett område efter en dag, sedan efter tre dagar, en vecka, två veckor och en månad. Bocka av varje repetition, så ser du vad som står på tur.
• Flashcards: en fråga på ena sidan, svaret på den andra. Gör dem efter hand, inte kvällen före.
• Övningsprov: gör gamla prov under tidspress och skriv sedan ner varje fel och regeln som hade hjälpt dig att undvika det – en fellogg är en av de bästa repetitionssidor du kan ha.

Studieplanerarens mallbibliotek har en kategori för studier för just detta: flashcards, spridd repetition, provplugg (med nedräkning), en fellogg, ett repetitionsschema, en pomodorologg, tankekartor, formelblad, glosor, läsanteckningar samt planering för uppsatser och labbrapporter.

Skriv ner varje resultat när du får det, med hur mycket det väger, bredvid det betyg du siktar på i ämnet. Det tar några sekunder och visar tidigt var extra ansträngning lönar sig – och var du redan ligger bra till.

Och planera vilan lika seriöst som pluggandet. Sömn, motion och ledig tid är det som får studiepassen att fungera. Studieplaneraren behåller den vanliga plannerns sidor för vanor och välmående, och har en sida för Studiemål med plats för varför du pluggar och hur du ska belöna dig själv.

Vår studieplanerare är en hyperlänkad PDF: ladda ner den, öppna den i Goodnotes, Notability eller en annan PDF-app och använd flikarna och länkarna för att hoppa mellan året, månader, veckor, dagar och ämnen. Vår guide till hur du använder en digital planner i Goodnotes förklarar hur du importerar den och får länkarna att fungera.

Den börjar i vilken månad som helst och löper i upp till tolv, så den kan följa ditt läsår – augusti till juli, september till juni eller en enda termin. Välj dina färger, stående eller liggande och ljusa eller mörka sidor i editorn, och se varje sida innan du köper.